Inlägg publicerade under kategorin Från Samlingen
Dags att lyssna igenom lite filmmusik, blir en salig blandning vill jag lova!
Första skivan att snurra:
The Warriors
A&M Records - AMLH 64761
Format:
Vinyl, LP, Album
Country:
Netherlands
Released:
1979
En härlig blandning av låtar med lite disco feeling. Men även en sväng av rock och progg.
Klassiskt 70tals målat omslag i riktigt hög klass, som inte riktigt stämmer överens med skådisarna som faktiskt är med i filmen, vilket inte är helt ovanligt heller.
Inte så mycket mer att säga om varken layout eller musiken, charmigt och välgjort men kanske inte direkt ett soundtrack man drar på så ofta, det är mer en samling av låtar och inte film score.
Men värt att ha i samling då filmen är en sann klassiker, jag säger bara..
-Warriors come out and plaayyy!
Tänkte jag fortsätter kvällen med lite Neil Young, en av hans absolut starkaste plattor.
After The Gold Rush släpptes 1970 på Reprise Records, utgåvan som jag har är en reissue och är släppt på samma bolag året efter originalet eller samma år fast 2:a upplagan. Kvalitén på ljudet, utförandet och all artwork är den samma.
Skivan låter fantastiskt på vinyl, så hela jakten på det perfekta ljudet som Neil Young jagar känns på många sätt inte alls passande till hans musik. Jag vet att många gillar och tycker vinyl är = knaster och popp, vilket skulle vara det man är lite ute efter. Men en vinylskiva är som mest oslagbar och njutbar när den är, som denna skiva helt felfri, more or less. Då förstår man lite varför mycket musik passar bättre på vinylformatet, speciellt när det handlar om analoga inspelningar. Dynamiken och seperationen av instrumenten och det där äkta rumsklangen som följer med på köpet när inspelningen gjordes ger en varm och behaglig upplevelse för öronen.
Godkväll gott folk!
Tänkte skriva om en av de skivor som jag personligen tycker fått lite för lite uppskattning, nämligen Lace And Whiskey.
Alice Cooper's 3 platta som solo artist, skivan går ifrån den tidigare mörkare stilen och blir stundtals lite mer disco, rock n' roll och country. Ok skivan kanske inte kommer i närheten av Welcome to my nightmare, vilket är en riktig härligt skruvad skiva med riktigt bra låtar. Så det är kanske inte jätte konstigt att denna skivan fallit bort lite i glömska, vilket är lite trist då den faktiskt har sina höjdpunkter. Första singeln från skivan, You And Me är en riktigt snygg ballad så som bara Alice Cooper kan skriva dem och Hot tonight är en riktigt härlig disco flört.
Vet att många bara tror att Alice Cooper är någon som fanns under 80talet, poison, house of fire, bed of nails och He's back (The man behind the mask) Men innan dessa mer pudelhårdrockshistorier kom till så var Alice Cooper först ett band som hade både blåssektioner och härligt skruvade låtar och galna texter. Den snällaste och kanske tråkigaste låten från den eran är Schools out, som alla känner igen och i stor utsträckning gillar, men det är långt ifrån det bästa som gjordes av bandet och Alice som solo artist under 70talet. Men det tänker jag låta er utforska på egen hand.
God afton skivvänner!
Dags att skriva lite kände jag, var ju ett tag sedan senast.
Dags för lite mysig 70tals progg!
Camel - Moonmadness
Så då är jag tillbaka igen, varit en liten paus och inläggen har inte direkt duggat tätt det senaste.
Dags för lite Deftones, näst senaste albumet av bandet som släpptes 2010. Bandet har varit något ojämt genom åren enligt mitt tycke, Adrenaline vilket var bandets första platta räknades nog som någon form av Nu-metal eller rap-metal, bandet var med i vågen av band som kom fram under mitten av nittiotalet. (RATM, Korn och Limp Biskit är nog de andra som många minns under samma period.) Det är nog lite så att Deftones har klarat sig bäst faktiskt, tror inte de var lika stora som de tidigare nämnda däremot.
Skivor som verkligen ska nämnas och lyssnas på är helt klart, Around The Fur (deras andra platta) men framför allt deras tredje platta: White Pony. Som är så jävla bra! och som är än i dag deras absolut vassaste släpp. Sen var det en ganska rejäl svacka rent musikaliskt, tills denna platta kom, känns som bandet hittat tillbaka till soundet och ganska ofta får man samma känsla som man fick när man hörde White Pony skivan de första gångerna.
Dags att spinna genom diskografin från detta fantastiska band, minus någon skiva här och var.
Tänkte att jag inte ska tråka ut er med massa tjat eller info, denna gången låter jag omslagen tala gör sig själva.
Missade visst att fota baksidan till de båda live plattorna, men den ena är helt vit och den andra var inte så mycket roligare heller.
Japp det var det hela för denna gången, nyfiken på vilka pressar skivorna är så är det bara att slänga iväg en kommentar.
Jag vet att efter ni läst detta inlägg så kommer ni att vara nyfikna och tänka; Kan ett band verkligen ge en, Jävlar det här är ju sjukt bra!! känsla? Finns så mycket musik, gammal som ny. Det som är så skönt när man verkligen aktivt lyssnar och fördjupar sig lite i musik är att man inser hur otroligt mycket man missat, speciellt från 70talet.
Man verkligen hör hur hungriga bandet var på att utforska, chocka och utveckla sin musikaliska kunskap. Jag vill nog påstå att den progressiva musiken som kom från England under detta årtionde är något av det bästa som någonsin skapats. För det är verkligen konst och upphov till så mycket av bra musik idag. (och NEJ! jag tänker inte på sånt som radio RIX spelar, det är inte konst, det är knappt ens musik i vissa fall. Det är bara pengar och hitmakeri, kroppsfixering och svärord i en pinsam kombination. //Du får tycka vad du vill om detta uttalande, jag kommer ändå bara tycka att du har fel och att du har dålig musiksmak, halvt eller fullt ut.)
Nursery Cryme
Kvällens platta är en sjukt stark sådan, som verkligen visade vad Genesis kunde åstadkomma med sina musikaliska kunskaper. Starka melodier varvas med snygga gitarrpartier och Phil Collins otroligt tighta trumspel. Peter Gabriels texter är väldigt finurliga och välskrivna, en av låtarna; The Return Of The Giant Hogweed är en av mina favorit låtar på skivan. Både för de grymma riffen och låtens uppbyggnad, men framförallt p.g.a Gabriels fantastiska text, som handlar om hur denna växt en gång i tiden härjade i England under tidigt 1900tal, mixat med lite sci-fi. Gabriel hade en förmåga att skriva om "verkliga" vardagliga händelser, en del är säkert metaforer eller dylikt. Men det mesta är nog trots allt bara något som hänt som han tyckte kunde bli en intressant text.
(Från vänster till höger)
Genesis - Nursery Cryme
Dags för lite härligt svängig musik så här på kvällen.Den tidigaste plattan jag har med Frank Zappa, The Mothers Of Invention, The Mothers. Oavsätt namn, fantastiskt bra!
Camarillo Brillo | 4:01 |
I'm The Slime | 3:35 |
Dirty Love | 3:00 |
Fifty-Fifty | 6:08 |
Zomby Woof | 5:11 |
Dinah-Moe Humm | 6:05 |
Montana | 6:37 |
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 | 9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 | 17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||
|