Inlägg publicerade under kategorin Från Samlingen
Så var det dags för del tre om Helloween, detta är den svåraste och dyraste perioden att få tag på i vinyl. Väldigt synd eftersom (emot många andras tycke, speciellt från folk som inte ens lyssnat efter att Kiske lämnade bandet) det finns en hel uppskö med riktigt bra låtar och skivor också för den delen. Helloween hittar verkligen tillbaka till sitt gamla sound, bandet har många avhopp av andra medlemmar utöver sångarna speciellt när det kommer till trummisarna, efter att original trummisen Ingo Schwichtenberg blev sparkad under turnén för Chameleon skivan pga svåra drogproblem och Schizofreni som senare ledde till att han tog sitt liv 1995, bara 29 år gammal. 4 trummisar har suttit bakom setet, nuvarande heter Daniel Löble. tom Mikkey Dee gjorde ett inhopp som studiotrummis på skivan Rabitt Don't Come Easy 2003 pga sjukdom. Även gitarrister har kommit och gott i omgångar, de ända två original medlemmarna som är kvar är Michael Weikath – lead & rhythm guitar, backing vocals och Markus Grosskopf – bass, backing vocals
Detta är i mitten på 90talet så vinyl utgåvorna är få och väldigt begränsade, tyvärr så är bildskivor oftast det ända som går att få tag i. Eftersom jag bara äger två plattor i denna era (än så länge) jagar flitigt resten av dem, men priserna har varit lite höga jämfört med skicket för att det ska bli av.
Första plattan med Andi på sång heter:
Master Of Rings
Och kom ut 1994 och innehåller framför allt två låtar som verkligen sticker ut, Perfect gentleman och In the middle of a heartbeat.
Saknas i samlingen och kostar runt 1000lappen i NM skick.
Nästa skiva de släpper heter:
The Time Of The Oath
Detta är nog fortfarande min absoluta favorit skiva med Andi på sång, släpptes 1996 och innehåller riktigt många grymt ösiga låtar som öppningsspåret, We Burn, Steel Tormentor, Power, balladen Forever And One Neverland) om jag ska vara riktigt ärlig tycker jag bara att plattan innehåller en enda dålig låt på tolv och det är Anything My Mama Don't Like. som känns malplacerad.
Ganska sällsynt i riktigt bra skick, men även den ligger runt 1000lappen i de fallen.
Better Then Raw
Grymt välmålat omslag, nog i särklass det snyggaste av alla Helloweens plattor (som tyvärr oftast lider av urkiga Photoshop historier under senare delen av 90talet och som sen verkar fortsätta...blää)
Inte lika vass låtmässigt däremot enligt mina öron, men helt klart inte dålig.
Brukar dyka upp och ligger på närmare 1500kr senaste NM-M jag såg på uppe på nätet. Vilket är väldigt absurt då den bara finns en (vad jag vet om) inofficiell utgåva (bootleg) resten är bara på CD och kassett.
Vilket verkligen är synd med tanke på omslaget.
The Dark Ride
Nästa platta är ett riktigt guldkorn, fick tag i ett exemplar förra året. Finns bara som bildskiva vilket är himla synd men den kostade mig bara 300kr och låter oväntat bra i alla fall. Denna skivan är lite mörkare i sitt sound och även textmässigt, vilket inför nästa skiva ledde till slitningar i bandet och Roland Grapow - lead & rhythm guitar, backing vocals (1989–2001) hoppar av tillsammans med Uli Kusch - drums, backing vocals (1993–2001) och ersätts med Mark Cross och bandet tar ett steg tillbaka till det lite soundet gladare igen.
Rabbit Don't Come Easy
2003
En helt klart underskattad platta, om man bortser från det typiskt dåligt datagjorda omslaget så innehåller den många riktigt tralliga och bra låtar. Trummisen Mark Cross hinner bara spela in två låtar innan han måste hoppa av bandet pga sjukdom, resten av låtarna spelas trummorna av Mikkey Dee.
Minns första gången jag hörde denna skivan, det första jag reagerade på var hur väldigt "likt" Mikkey Dee trummisen spelade... hehehe vilket uppenbarligen inte var så konstigt.
Finns på dubbel vinyl, men även den ovanlig och brukar ligga runt 1000kr i NM.
Keeper Of The Seven Keys - The Legacy
En riktigt grym "back to form" platta, starka låtar i en bra blandning av gamla/nya soundet.
Innehåller låtar som öppningsspåret, The King For A 1000 Years. The Invisible Man, Pleasure Drone, Mrs.God
Silent Rain, Occasion Avenue, Light The Universe och The Shade In The Shadow alla riktigt bra låtar.
Hade tur och hittade ett inplastat exemplar för 300kr ungefär, denna plattan är nog däremot den enklaste av alla de som jag skriver om i detta inlägget, då den verkar fått en lite större och bättre vinylutgåva.
Gambling With The Devil
Släpptes 2007
Det är från den här skivan och framåt som jag tycker att låtarna börjar bli klenare och bitvis fånigare textmässigt. Vilket är väldigt synd, men efter så många skivor under bältet utan att vika allt för hårt igen (som under de två sista plattorna med Kiske) från sin stil så är det nog ganska naturligt.
7 Sinners
Släpptes 2010
Innehåller någon bra låt eller tre, bl.a The Sage The Fool The Sinner. tyvärr väldigt brickwalled, vilket förstör mycket av upplevelsen.
Senaste släppet för bandet.
Straight Out Of Hell
Från 2013
Personligen ingen favorit skiva heller, men jag hoppas på att nästa platta ska vara något i stil med plattorna innan Gambling With The Devil. Öppningslåten på plattan är däremot riktigt nice. Omslaget är så där typiskt 90tals datakonst pruttigt... tyvärr!
Det var allt för detta ganska långa inlägget. Tyvärr äger jag inte så många av dessa plattor som jag kunde önska, men livet är inte slut än på ett tag (förhoppningsvis) så det blir säkert i något senare inlägg.
Hej hopp!
Hade skrivit ett trevligt inlägg om denna skivan, men av någon mystisk anledning bestämde sig mobilappen för att radera all text och bara spara bilderna, så detta inlägget blir kortare än det var tänkt då jag inte orkar skriva om hela skiten.
En väldigt bra skiva som gör mig glad och får livet att kännas lite roligare. Märkte tyvärr att det får bli att köpa ett nytt exemplar eftersom mitt har en del hopp i första låten vilket är lagom tröttsamt, ska försöka göra rent och se så det inte är nålen som jävlas med mig.
Vilket band, de gjorde sleeze rocken till något mycket tuffare och hårdare, svärord användes så ofta att t.o.m en sjöman skulle tycka det var överdrivet. Rödhårig snubbe i bandana, kilt och gympadojor springer maraton på scen ena sekunden, och lira smäktande ballader på piano i nästa, till alla flickors förtjusning. Jack Daniels dricks som det vore vatten och rock n' roll klichéerna väger kilo.
Men förutom detta kalasande i onyttigheter så var verkligen Guns n' Roses ett jävligt bra band, med ett djup både i musiken och texterna.
Baksidan med kändisskap visar oftast sitt fula nylle efter ett tag i strålkastarljuset, egon blir stora som luftballonger och bråk uppstår. Guns n' Roses är verkligen ett bra exempel på hur stor procent i ett band som faktiskt är "jobb".
Tyvärr kommer vi antagligen aldrig få uppleva detta band i sin original uppsättning igen, vilket kanske är lika bra.
Fyra plattor blev det och en barndom full med coola t-shirtar, kepsar och bra musik.
Kör en liten genomgång av de plattorna jag har i samlingen.
(från vänster till höger)
---------------------------------------
Tänkte backa tillbaka en ganska bra bit i tiden i detta inlägget, lämna den ljuva hårdrockens glansdagar till en tid då detta band var (vill nog påstå att de fortfarande är och kommer att fortsätta vara) världens största pop/rock band.
Med en publik som svimmade och skrek så högt i extas så bandet till slut inte hördes live, så tog de inte bara sitt hemland, England med storm, utan resten av världen led nog av Beatlemania.
Med tanke på att Beatles plattorna alltid kommer vara eftertraktade för både gamla och nya skivsamlare, så har priset en tendens att kunna bli löjligt beroende på vilken titel,utgåva och självklart om det är mono eller stereo press.
De jag har kommit över har varit i allt från GOOD till någonstans runt NEAR MINT, sen är det iofs inga original UK pressar i mono kanske utan mestadels tidiga 2-3 pressar, men de låter bra iallafall.
Så utan någon direkt ordning (men förhoppningsvis på rätt håll) kommer nu lite bilder på skivorna jag än så länge lyckats få tag i.
Finns så många olika samlingsplattor med Beatles så man skulle säkert kunna ha 3 hyllmeter bara till dem. Alla utgåvor är välkomna, konstiga pressar och original om tillfälle ges.
Så då var det dags för del två om Helloween, skulle tro att detta fortfarande räknas som deras "pik" vilket det råder lite blandade meningar om beroende på vilken av de tre sångare som man föredrar.
Efter att Kai Hansen bestämde sig för att hålla sig till bara gitarr och bandet ändrade lite musikstil eller snarare hittade på en ny. Så tog Michael Kiske över micken, en sångare med en väldgt bred, renare och kanske något vackrare sångröst än vad Kai besatt just då, ska tillläggas. Så nu är det dags för starten av Power metal.
Man skulle kunna säga heavy metal med mycket dubblakaggar och mer fart. En stil som tyskarna verkligen behärskar bäst.
Keeper Of The Seven Keys (part 1) är första delen av tre plattor i Helloweens fortgående karriär.
(Pga att bloggplatsens bilduppladdning bestämt sig för att vända alla bilder upp och ner hur mycket jag än redigerar dem, och då är de rättvända från början. Självklart hjälper det inte heller att vända dem upp och ner på datorn... suck! så det blir inte så många bilder i detta inlägg.)
Och så har jag även ett exemplar pressat i Polen och det är nog det billigaste och pruttigaste exemplaret jag har av en skiva, gjord på sunkig, billig kartong och världens sämsta tryckmaskin ever! Ser ut som den legat i bakrutan under en hel semester och varit med i poolen åtminstone 3 ggr. Men så är de tydligen allihopa, kunde ju alltid hoppas på att den var unik och hade en rolig historia med sig....men icke!
A1 | Initiation | 1:21 |
A2 | I'm Alive | 3:23 |
A3 | A Little TimeWritten-By – Kiske* | 3:59 |
A4 | Twilight Of The Gods | 4:29 |
A5 | A Tale That Wasn't RightWritten-By – Weikath* | 5:15 |
B1 | Future World | 4:02 |
B2 | Halloween | 13:18 |
B3 | Follow The SignWritten-By – Weikath* | 1:46 |
Skivan satte verkligen namnet Helloween högre upp på listan med band som hade något nytt att komma med.
Med låtar som, A Tale That Wasn't Right, Future world och Halloween.
Sen kom Keeper Of The Seven Keys (yes ni gissade rätt!) Part 2
A1 | Invitation | 1:07 |
A2 | Eagle Fly Free | 5:08 |
A3 | You Always Walk Alone | 5:08 |
A4 | Rise And Fall | 4:20 |
A5 | Dr. Stein | 5:03 |
A6 | We Got The Right | 5:07 |
B1 | March Of Time | 5:13 |
B2 | I Want Out | 4:39 |
B3 | Keeper Of The Seven Keys | 13:38 |
Och för er som har lyssnat lite på hårdrock någon gång under erat liv vet precis hur många dängor denna rackaren innehåller! Alla låtarna från denna platta räknas nog som hårdrocksklassiker skulle jag vilja påstå!
Även hittat ett ex av den ända svåra singeln från deras 80tals period. Dr.Stein 12"
Och självklart inte lika svåra 7" singeln till samma hit :) Poster versionen. Med en av de skönaste Helloween bilderna någonsin målade.
Sen släpptes det en live platta med namnet,
Helloween - Live In The U.K
A1 | A Little TimeWritten-By – M. Kiske* | 3:52 |
A2 | Dr. SteinWritten-By – M. Weikath* | 4:40 |
A3 | Future WorldWritten-By – K. Hansen* | 8:33 |
A4 | Rise And FallWritten-By – M. Weikath* | 4:35 |
B1 | We Got The RightWritten-By – M. Kiske* | 5:44 |
B2 | I Want OutWritten-By – K. Hansen* | 4:33 |
B3 | How Many TearsWritten-By – M. Weikath* | 9:23 |
Bra live platta med ytterligare ett riktigt snyggt omslag!
Sen har jag inhandlat denna lite roliga utgåva med tidigare låtar som bandet spelat in igen med Kiske på sång.
Så var det söndag igen, veckorna springer iväg som vanligt. Hann tyvärr inte med att göra några inköp i veckan som har gått, så jag tänkte jag skriver lite om skivor som jag faktiskt redan har i samlingen.
Helloween är ett band som jag hörde för första gången när jag var runt 8-10 år, eftersom jag är uppvuxen med hårdrock från att jag var väldigt liten (i en värld full av otäck dansbandsmusik som min mor spelade mest jämt). Så hade jag som tur var vänner och släktingar som var både lite äldre än mig och som hade betydligt mycket bättre musiksmak. :)
Innan detta bandet tog mig med storm så var man självklart redan otroligt förtjust i bl.a Iron Maiden, Twisted Sister, Scorpions och Kiss. Sen kom detta elaka, skrikiga och otroligt snabba bandet och bara chockade mig en sommarlovsdag som jag tillbringade nere hos min morfar i Skåne. En av mina något äldre morbröder hade köpt Helloween's första EP! Omslaget såg tufft ut och som liten grab så är det helt klart en måttstock på om något är värt att lyssna på. :) Och det var svinbra! Aldrig hade man hört något så tufft innan. Helloween började i genren Speedmetal, bakom micken stod då gitarristen Kai Hansen (sångare och gitarrist i: Gamma Ray, sedan många år tillbaka) Det som slog mig mest var det coola introt till öppningslåten, Starlight. Då man den första minuten hör någon som vaknar, knäcker en öl, slår på radion som spelar melodin, happy happy halloween. (Har ett svagt minne att detta är en scen från en av Halloween filmerna, men jag kan ha fel.). Sen kommer världens elakaste öppningsskrik. :) och då var man fast! Jag tycker personligen att alla låtarna på denna EP är grymt bra, energin går att ta på. Victim Of Fate och Cry For Freedom är fortfarande två av mina favorit låtar med Helloween.
Och när man tror att Kai Hansen inte kan sjunga högre så går han ytterligare lite högre, med sin underbara skrikiga falsett.
Helloween - Helloween
A1 | StarlightWritten-By – Hansen*, Weikath* | 5:15 |
A2 | MurdererWritten-By – Hansen* | 4:25 |
A3 | WarriorWritten-By – Hansen* | 4:00 |
B1 | Victim Of FateWritten-By – Hansen* | 6:39 |
B2 | Cry For FreedomWritten-By – Hansen*, Weikath* | 6:07 |
Samma år som deras första EP släpptes kom sedan första fullängdaren: Walls Of Jericho
skivan innehåller inga av EP spåren utan istället 9 nya låtar i samma tempo och stil, skivan innehåller klassiker som:
Ride The Sky och Reptile.
Helloween - Walls Of Jericho
Sist men definitivt inte minst:
Släpps en maxi singel med namnet Judas, varför denna låten inte är med på debuten har jag alltid undrat då det är en sjukt jäkla ösig och nog den bästa låten med Kai bakom micken!
A | JudasEngineer , Mixed By – Jan NemecRemix – Dirk Steffens | 4:42 |
B1 | Ride The Sky (Live) | 7:22 |
B2 | Guardians (Live) |
Ja det var del 1 av min Helloween samling, tyvärr finns det inte så mycket skivor från denna eran. Möjligtvis lite kassettband och bildskivor, men de är oftast senare pressar och oftast dåliga sådana.
Nästa del kommer handla om Helloweens storhetsperiod, Kai Hansen lämnar sin plats bakom micken och Michael Kiske tar över och en ny genre skapas, Power Metal.
Ex.1
Rainbow - Ritchie Blackmore's Rainbow
Oyster - OYA 2001, Oyster - OC 062.96787
Gatefold
UK press
1975
Ex.2
Rainbow - Ritchie Blackmore's Rainbow
Polymer - 2391 190, Oyster - 2391 190
Återsläpp, Gatefold
Svensk press
1975
I ett land långt, långt borta i en tid som känns som en evighet sedan. Innan Ronnie James Dio blev en hårding i läder och fransar och Richie blackmore en trubadur i medeltidstofflor.... Så fanns det ett svinbra rockband som kombinerade dessa två stilar och legender under bandnamnet Rainbow.
Som ni kanske förstår små pojkar och flickor så är detta en fantastisk saga som tyvärr fick ett hastigt slut då Dio ville behålla sagotemat och Blackmore ville göra pruttig radiomusik. (inte alls vinklad recension, hehehe)
Tyvärr fann de aldrig varandra igen, men tre grymma plattor blev det med uppsättningen: Ritchie Blackmore's Rainbow, Rising och Long live rock n' roll + en kalas bra live platta.
A1 Man On The Silver Mountain
A2 Self Portrait
A3 Black Sheep Of The Family
A4 Catch The Rainbow
B1 Snake Charmer
B2 The Temple Of The King
B3 If You Don't Like Rock n' Roll
B4 Sixteenth Century Greensleeves
B5 Still I'm Sad
Albumet öppnas upp med ett fantastiskt snyggt riff ala Blackmore, refräng som fastnar efter första vändan och en ljudbild som är väldigt härligt balanserad. Trummorna har det där härliga tydliga, luftiga trumljudet (om det kan räknas som en vettig beskrivning). Catch the rainbow är en stor favorit på skivan, väldigt snygg text och ett grymt arr.
Här hör man hur duktiga musiker som ingår i detta bandet. Från en grymt snygg basgång till känslan i trummorna och då har jag inte ens nämnt den otroligt vackra gitarren i både komp och framförallt solo. Uj Uj Uj sen får vi höra hur mycket känsla och precision Dio har i sin röst även när han sjunger mjukare.
Jag hoppar raskt över till sida B.
Som startar upp med en lite mer rockigare låt som heter snake charter, lite flört av lättlyssnad radiodänga. Men sen kommer det en riktigt vacker akustisk låt.
The temple of the King, otroligt snyggt akustiskt arr. Här hör man tydligt hur duktig Blackmore är på hela medeltidsgenren. En stor favorit!
Jag hoppar lite framåt. Sixteenth century greensleeves, är också en av mina personliga favorit låtar på skivan. Låten hoppar snabbt in i ett riktigt härligt pumpande riff, snygga sång melodier växlas med grymma solon.
Skivan avslutas med låten: Still I'm sad som är en drivande instrumental låt, med ett skönt gung och denna låten innehåller cowbell som borde göra Will Farrell lycklig. ?
Så mitt betyg är: finns inte skivan i din samling och du gillar 70tals rock så är det något som du borde ändra på snarast.
The sirens are screaming, and the fires are howling
Way down in the valley tonight....
Ja så börjar detta stycke (hård)rockklassiker, även fast skivan inte riktigt är så hårdrock som det svinsnygga omslaget vill få en att tro, så har den sin givna plats i samlingen.
Mycket influenser från 50-60 tals rock n' roll hittas i de flesta låtarna, vilket på något sätt faktiskt höjer skivan lite extra. Trallig, välskrivet och ingen kan ta rösten från Herr.Köttfärslimpas pipa som kan blåsa ur de flesta högtalare.
Meat Loaf - Bat Out Of Hell
ex.1
Kanada press
ex.1 och 2
Queensr˙che - Operation Mindcrime
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 | 9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 | 17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||
|