Tänkte jag fortsätter kvällen med lite Neil Young, en av hans absolut starkaste plattor.

After The Gold Rush släpptes 1970 på Reprise Records, utgåvan som jag har är en reissue och är släppt på samma bolag året efter originalet eller samma år fast 2:a upplagan. Kvalitén på ljudet, utförandet och all artwork är den samma.

Skivan låter fantastiskt på vinyl, så hela jakten på det perfekta ljudet som Neil Young jagar känns på många sätt inte alls passande till hans musik. Jag vet att många gillar och tycker vinyl är = knaster och popp, vilket skulle vara det man är lite ute efter. Men en vinylskiva är som mest oslagbar och njutbar när den är, som denna skiva helt felfri, more or less. Då förstår man lite varför mycket musik passar bättre på vinylformatet, speciellt när det handlar om analoga inspelningar. Dynamiken och seperationen av instrumenten och det där äkta rumsklangen som följer med på köpet när inspelningen gjordes ger en varm och behaglig upplevelse för öronen.

     

Godkväll!

Idag kom en skiva med posten, har inte blivit några inköp på ett tag nu.

Saknar mest bara skivor som är dyrgripar, vilket tagit lite lusten ur samlandet.

Men här kommer det en rackare i allafall!