Godmorgon alla samlare eller bara nyfikna läsare!
Gårdagen bjöd på 4 nya skivor som verkligen blandade stilarna och sträckte sig ganska brett över årtalen.
Tänkte vi börjar i mitten för att sedan i ingen som helst vettig ordning hoppa fritt mellan skivorna. ;-)

David Gilmore - about face
Columbia - PC 39296
US press
1984

Ja vad ska man säga, någonstans under alla lager av 80tal smeten så hör man tydligt att allt är baserat på klassisk Gilmore gitarr, minst lika bra som första solo plattan från 78.
Men som sagt det som sänker denna andra solo skiva är den typiska over the top 80tals produktionen med tamburin, sax, syntar, gurkor, orglar, digitaltrummor, Kongas mm. Hade det fått plats en sjungande elefant så hade den legat som en svulstig primadonna rakt över allt annat, dränkt i reverb (och möjligtvis lite fluffig grädde).
Men detta är mest tydligt på de lite mer rockigare låtarna.
Ungefär varannan låt är en ballad, vilket vi alla vet är något som Gilmore är läskigt duktig på. Då hörs tydligt att Pink Floyd är bandet han lirar i annars.

Så vad tycker jag om skivan då?
Ja vad ska man säg, den kommer nog åka på några gånger till, vet inte om det kommer bli så mycket favoriter plockade till någon spellista däremot.
Värd att ha i samling iallafall, men ska man lyssna på Gilmore's soloalster så rekommenderar jag hellre första plattan.


Nästa platta denna morgon:

Jethro Tull - this was
Sony - SLP-3002
Dansk press
1968

Jag diggar Jethro Tull och har alltid uppskattat deras tydliga flört med folkmusik, men i vissa fall blir det något lite mycket och den proggrockiga delen kan kännas något överkurs också. Men igår fick jag både lära mig och höra hur de lät från början, så nu när jag sitter här med lurarna på så förstår jag vad en av de riktigt kunniga lokala skivsäljarna menade. Det är blues, progg med en touch av folkmusik. Men allt i en lite mer passande kombo. Sången är mer avslappnad och mer bluesig.

Så jag är jättenöjd med köpet, men samtidigt lite frustrerad att detta antagligen är den enda plattan som låter så här. Antar att de ansåg sig hittat sitt sound på senare plattor. Nog första gången jag rekommenderar att börja lyssna någonstans i mitten av en bandkatalog och sen gå bakåt.

Lite kort om tredje skivan då den varit uppe på bloggen tidigare:

Burzum - Hliðskjálf
Back On Black - BOBV259LP
Limited Edition, återsläpp, Grå vinyl
UK press
(1999) 2010

Hade tidigare väldigt svårt för allt innan och allt efter Filosofem, men kan nog säga att jag var lite enkelspårig.
Har fortfarande svårt för hans tidigare skivor då jag inte gillar den typen av skriksång han kör med. Detta är däremot en av skivorna som han knåpade ihop under sin vistelse i fängelset. Denna platta har gått varm i mobilens hörlurar under julen och har influerat mig mycket. Vacker, enkel och väldigt stämningsfull skiva.


Sista skivan för detta inlägg blir:

Jethro Tull - aqualung
Chrysalis - CHR 1044
Nysläpp, Gatefold Sleeve
Kanada press
Antagligen släppt 1973

En sann klassiker, här börjar folkmusiken ta en större plats och bandet låter mer som man man senare är van vid att de gör,tror inte jag behöver skriva så mycket om denna platta. Tillhör en av deras mest populära släpp (iallafall i Sverige)
Ljudet är bedrövligt, skivan spelades in i en ny häftig ny studio med tekniker som inte förstod sig på den nya teknologin ordentligt. Ian Anderson pratar om detta i en intervju, intressant att veta.. Kanske.


Ja det var allt för denna lördag gott folk! Trevlig helg!

Så där då börjar veckan närma sig sitt slut, var på liten loppisrunda under dagen och passerade förbi en av de få skivbutikerna som finns i denna stad.
Blev några trevliga plattor till samlingen.

Burzum - dauði Baldrs , tyvärr har omslaget lite vatten skador. Men det är däremot bara ett; back on black ex. Så det får bli att köpa ett finare exemplar i framtiden.

King Crimson - in the court of the crimson King. Nypressat på 200gram.
Har hållit ögonen på några original pressar med blivit ganska dyra, så jag tänkte jag börjar med denna.

James Bond - Thunderball / soundtrack till en gammal klassiker med Sean Cannery. Snyggt målat omslag tom original shrinkwrap kvar.

The Doors - waiting for the sun
Äntligen ett fräshare ex. Utav denna sköna platta! Ett måste i Doors samlingen.

The Beatles - hey jude
En av de få skivorna med Beatles som jag saknade.

Tintin i hajsjön
Jag gillar när man hittar dessa härliga barnskor, stor favorit serie både som liten men även som vuxen. Alltid gillat omslagen.

Efterlängtad platta kom med posten igår, 

Blue Öyster Cult - Fire Of Unknown Origin

Holländsk press

   

Det var allt för denna gången, på återseende nästa år. :)

God jul alla läsare och förbipasserande bloggare!

Nu har man stoppat i sig på tok för mycket julmat under en veckas tid så det är dags att landa, spinna några skivor och bara njuta.

Sitter otåligt och väntar på en skiva införskaffad på tradera under helgen, Fire Of Uknown Origin med Blue Öyster Cult,en helt fantastisk platta från 1981. Har tok lyssnat på den på mobilen de senaste 2 veckorna, så nu sitter låtarna fast så illa att jag nynnar på dem i sömnen. :)
 En ny favorit platta helt klart! Så häng med och nynna med mig.

Andra skivor som gått varma i hörlurarna under julen är:

Burzum - Hliðskjálf och Daudi Baldrs, två skivor som tidigare inte tilltalat mig direkt alls men som verkligen gått från *plink*plonk på en billig Casio synth till väldigt stämningsfulla verk i mina öron. Även Umskiptar skivan har börjat växa och snart hittat en plats i skivhyllan.

#musik #skivor #vinylskivor #jul

Känner att det behövs lite mörk och vacker musik denna ganska trista söndag.

Så utan något längre intro:

Saknar tyvärr fortfarande många favoriter från 90talet pga de horribelt höga priserna på de som inte fått några nyutgåvor.

Detta inlägget tog en plötslig paus när jag råkade komma på nya riff och text till en låt, så jag antar att det får räcka med lite bilder för denna gång :)

#blackmetal #svartmetall #blandband #musik #skivor #vinylskivor        

Ex.1
Rainbow - Ritchie Blackmore's Rainbow
Oyster - OYA 2001, Oyster - OC 062.96787
Gatefold
UK press
1975

Ex.2
Rainbow - Ritchie Blackmore's Rainbow
Polymer - 2391 190, Oyster - 2391 190
Återsläpp, Gatefold
Svensk press
1975

I ett land långt, långt borta i en tid som känns som en evighet sedan. Innan Ronnie James Dio blev en hårding i läder och fransar och Richie blackmore en trubadur i medeltidstofflor.... Så fanns det ett svinbra rockband som kombinerade dessa två stilar och legender under bandnamnet Rainbow.
Som ni kanske förstår små pojkar och flickor så är detta en fantastisk saga som tyvärr fick ett hastigt slut då Dio ville behålla sagotemat och Blackmore ville göra pruttig radiomusik. (inte alls vinklad recension, hehehe)
Tyvärr fann de aldrig varandra igen, men tre grymma plattor blev det med uppsättningen: Ritchie Blackmore's Rainbow, Rising och Long live rock n' roll + en kalas bra live platta.

A1 Man On The Silver Mountain
A2 Self Portrait
A3 Black Sheep Of The Family
A4 Catch The Rainbow
B1 Snake Charmer
B2 The Temple Of The King
B3 If You Don't Like Rock n' Roll
B4 Sixteenth Century Greensleeves
B5 Still I'm Sad
Albumet öppnas upp med ett fantastiskt snyggt riff ala Blackmore, refräng som fastnar efter första vändan och en ljudbild som är väldigt härligt balanserad. Trummorna har det där härliga tydliga, luftiga trumljudet (om det kan räknas som en vettig beskrivning). Catch the rainbow är en stor favorit på skivan, väldigt snygg text och ett grymt arr.
Här hör man hur duktiga musiker som ingår i detta bandet. Från en grymt snygg basgång till känslan i trummorna och då har jag inte ens nämnt den otroligt vackra gitarren i både komp och framförallt solo. Uj Uj Uj sen får vi höra hur mycket känsla och precision Dio har i sin röst även när han sjunger mjukare.

Jag hoppar raskt över till sida B.
Som startar upp med en lite mer rockigare låt som heter snake charter, lite flört av lättlyssnad radiodänga. Men sen kommer det en riktigt vacker akustisk låt.
The temple of the King, otroligt snyggt akustiskt arr. Här hör man tydligt hur duktig Blackmore är på hela medeltidsgenren. En stor favorit!
Jag hoppar lite framåt. Sixteenth century greensleeves, är också en av mina personliga favorit låtar på skivan. Låten hoppar snabbt in i ett riktigt härligt pumpande riff, snygga sång melodier växlas med grymma solon.
Skivan avslutas med låten: Still I'm sad som är en drivande instrumental låt, med ett skönt gung och denna låten innehåller cowbell som borde göra Will Farrell lycklig. ?

Så mitt betyg är: finns inte skivan i din samling och du gillar 70tals rock så är det något som du borde ändra på snarast.

#musik #skivor #vinylskivor #rainbow #recension #70tal

The sirens are screaming, and the fires are howling
Way down in the valley tonight....

Ja så börjar detta stycke (hård)rockklassiker, även fast skivan inte riktigt är så hårdrock som det svinsnygga omslaget vill få en att tro, så har den sin givna plats i samlingen.

Mycket influenser från 50-60 tals rock n' roll hittas i de flesta låtarna, vilket på något sätt faktiskt höjer skivan lite extra. Trallig, välskrivet och ingen kan ta rösten från Herr.Köttfärslimpas pipa som kan blåsa ur de flesta högtalare.

Meat Loaf - Bat Out Of Hell

ex.1

Kanada press

ex.1 och 2

Queensrÿche - Operation Mindcrime

 

 

 

En ganska bra mix denna kvällen.

Michael Jackson - BAD
Epic - EPC 450290 1
Gatefold
Holländsk press
1987

En stor idol när man var liten grabb, mannen hade en otrolig röst och en fantastisk kunskap när det kom till att skriva låtar och texter. Tycker det är tragiskt och riktigt fult att man släpper ny musik i hans namn efter hans bortgång.

Skiva nummer två på tallriken ikväll är. (trumvirvel.....)

Stevie Ray Vaughan and double trouble -
Live alive
Epic - EPC 450238 1
2 × Vinyl gatefold
Holländsk press
1986

En given live platta i blues samlingen, mannen var ruggig på att lira gura.

Various V
Virgin - VD 2502
2 × Vinyl
UK
1975

En lite udda skiva med blandade artister/band inom progg, folk, psychedelic rock. Ett album med samplingar från Virgin's katalog.

#blandband #michaeljackson #stevierayvaughan  #variousv #musik #skivor #vinylskivor